Det kan vara både enkelt och kostnadsfritt att förändra skola, socialtjänst och omsorg så att den blir bättre för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Främst handlar det om att skapa nya rutiner. Det visar vi i en ny rapport som Barnombudet i Uppsala län, Funktionsrätt Uppsala kommun och kommunens brukarombud gemensamt tagit fram.
Kontakt
Lisa arbetar med samverkan, påverkan och information, samt med stödärenden.
Hon är verksamhetschef och personalansvarig.
Lisa är också ordförande i Barnskyddsrådet.
Advokat- och juristhjälp
Vårdnadshavare, brukarorganisationer, tjänstepersoner och politiker inom Uppsala kommun har alla signalerat om att det behövs förbättringar för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom skola, socialtjänst och omsorg. De olika aktörerna har enats om problembeskrivningar och tagit fram förbättringsförslag. Därefter har barn och unga prioriterat förslagen. Nu skickas rapporten med alla förslag till de berörda förvaltningarna.
Stort engagemang
– Det har varit väldigt roligt att se vilket engagemang det finns från såväl politiker som medarbetare inom skola och socialtjänst för att utveckla sitt arbete, säger Lisa Skiöld, Barnombudet.
– Vi har också verkligen sett processen som en viktig del i arbetet för att det som kommer fram också ska upplevas och vara förankrat och därmed underlätta i att implementera förändringar. Många av de förbättringsförslag som förs fram i rapporten är både enkla och kostnadsfria för de aktuella kommunala förvaltningarna. Främst handlar det om att skapa nya rutiner.
Mycket kvar att göra
– Det svåraste som återstår är att nå fram till de som inte tycker att de behöver förändra sitt bemötande eller sitt synsätt på barnens och deras vårdnadshavares kompetens, säger Michael Jestin, ombudsman på Funktionsrätt Uppsala kommun.
Några av de generella förslagen till förvaltningarna
Fråga barnet. Barnet är viktigt i dialogen kring vilket stöd som behövs. Hur upplever barnet bemötandet? Detta är fram för allt viktigt på individnivå, men även systematiskt på gruppnivå för att få fram generella tips och insikter kring verksamheten.
Barn har rätt att komma till tals men de har ingen skyldighet att säga något om de inte vill. De har också rätt att föra sin talan via en företrädare som barnet har förtroende för.
Se till att alla på mötet förstår och är överens om vad som bestämts och vad som ska hända efter mötet. Alla beslut som berör barnet och familjen behöver vara nedskrivna i gemensamma anteckningar. Skicka anteckningarna så snart som möjligt till berörda.
Ge barnet möjlighet och tillräckligt med tid för att berätta om känslor, upplevelser och lösningar på sitt eget sätt. Om barnet inte vill vara med på mötet så kan hen berätta genom att svara på frågor eller ta upp punkter innan mötet sker.